Hunger
message  archive   texter   theme
This is just an whatever blog. It's not meant to be extraordinary, beautiful or even good. But if you find it to be any of those things then you are a fine human being. I just post quotes whenever I'm sad, extremely angry, feel nothing at all or on rare occasions when I feel some shred of joy.
Maybe you can afford to wait. Maybe for you there’s a tomorrow. Maybe for you there’s one thousand tomorrows, or three thousand, or ten, so much time you can bathe in it, roll around it, let it slide like coins through you fingers. So much time you can waste it.
But for some of us there’s only today. And the truth is, you never really know.

myartblogbitch:

EVERYONE WHO REBLOGS THIS POST BY AUGUST 20TH WILL GET A PIECE OF ART IN THERE INBOX BASED ON THEIR BLOG

(via broken-hearts-never-heal)

How amazing it is to find someone who wants to hear about all the things that go on in your head.

Jag har en växt vid namn Gerard. Han sitter bredvid mig just nu och håller på och somnar. Jag tog in honom från balkongen för jag kände en plötslig smäll av panik och ensamhet. När man rör honom så viker han in bladen som blir berörda. Han sover på kvällen och vaknar på morgonen. Det är väl helt naturligt och en självklarhet att jag genast tog slutsaten; det här är ingen vanlig växt. Därför ska han få ett namn, Gerard. Hade satt ett namn på växten som jag köpte oavsett faktiskt.

Läste ut One Day innan. Karaktärerna är väldigt hårda mot sig själva. Oroar sig för vad minsta lilla detalj betyder. Är de pretentiösa om de köper vin till picknicken eller fattiga studenter om de köper den billigaste saften? Tur att jag inte känner så. Annars hade jag ju aldrig lagt upp någon bild eller text. Vem är jag att säga att det jag skriver och tar bild på är viktigt liksom? Egentligen.

Jag behöver att så många bitar av mitt liv faller ihop för att inte de tomma bitarna ska spilla över till de fulla bitarna med deras tomhet. Det är det bästa sättet som jag kan förklara det. Jag är mest stabil när jag håller på med något, har vänner och kärlek.
Kärleks biten är så full som det bara går, han är perfekt. Vi är perfekta. När jag blir ledsen efter att ha sett ett dött djur på vägen så tröstar han mig genom att säga att djuret antingen sover eller solar. När han sätter klockan så sätter han två alarm. Det första alarmet talar om att vi har tio-en kvart att mysa och leka. Det andra alarmet säger att han måste måste gå upp men han blir alltid försenad. Innan han ska gå så väntar han tills jag lägger händerna bakom ryggen. Springer fram och kysser mig snabbt sedan försöker han springa men jag hinner alltid före och slår armarna runt om hans nacke och benen runt hans midja. Jag gör det mest för att jag älskar att höra honom skratta. Hur finns han ens.
I alla filmer och böcker så är alltid budskapet att ditt liv kan vara dåligt men allt du behöver är kärlek. Ja jag har klarat mig i mer än ett år, full av kärlek. Det är möjligt. Men jag antar att jag är en sådan hemsk person som ändå drömmer efter mer? Är det inte meningen att han ska vara det enda jag behöver? Är det kärlek? Är jag hemsk? Skulle han bli ledsen om han visste att jag kände så här? Skulle jag bli ledsen ifall han hade känt så här?
Nej. Nej det är väl klart att det är förståeligt att jag behöver ett syfte/jobb och vänner också. För ett mera stabilt liv som innehåller mer av.. ja.. mer helt enkelt. För någon dag sen tänkte jag tanken “Ja men längtar du verkligen tillbaka efter dem nonchalanta människorna du träffade för en kväll då?” Men alla människor är ju inte så. Det är väl klart att jag kommer hitta mina drömtjejkompisar som alltid kommer efter ett knapptryck. som varken är över eller under. För hon kommer ju inte vara där jag är.
Vart kommer jag vara

En liten text med stor betydelse för här kommer allting som dödar mig just nu.

Jag såg en bild på människor som jag alltid trott är mina vänner men vi beter oss långt ifrån det i mitt tycke. Jag har en annan bästa vän som fortfarande är sig lik. Jag fick nya vänner för en kväll sen som aldrig kommer bli mina på riktigt. Jag har ingen riktig vän.
Jag såg en bild på henne. Hon har fått långt hår. Jag hade haft lika långt om inte jag klippte mig den gången sedan grät med pannan mot badrumsgolvet, för jag liknade ju henne. Hon har vänner runt sig som hon skrattar med. Jag försöker alltid säga till mig själv att alla kan ta en lycklig bild. Synd bara att jag vet att alla dem är det på riktigt.
Imorse skulle jag ha vaknat tio men min klocka går en timme försent. Så jag är respektlös och gör tydligen ingenting här hemma. Jag gör alla sysslor medan alla är borta hela dagen.
Jag har ingen aning vad jag vill göra med mitt liv eller vart jag vill bo eller hur jag vill bo. Jag fick en uppenbarelse som kommer och går. Jag såg ett smutsigt golv och bestämde mig för “aldrig några skrubar”. Jag har en besvärlig pappa så då skrek den staden mitt namn. Samma stad som jag svurit att aldrig bo i. Där kommer han bo i minst fem till femhundra år till. Och vart ska då jag ta vägen. Allt jag ser är bilar som åker genom vägar med ängar på båda sidor och mitt hår som flyger i vinden men det är ju fantasi.
Mitt utseende. Jag sitter och gråter varje gång jag ska sminka mig. För jag vill ju inte sminka mig. Men det är ju så jävla mycket lättare och ta lite skit på ansiktet istället för att människor försöker undvika att kolla där de “inte får”. Att de frågar mig om jag är trött. Att de tycker jag är ful istället för fin. Han fortsätter lägga upp bilder på kjolar. Och jag försöker.. gud jag försöker.. men allt jag tänker på är att hon brukade ha kjolar på sig. Och allt jag kan tänka på är att han tyckte hon var så pass fin och söt så han fotade henne. Och jag lovar att han har mig där bak för att han känner sig skyldig.
På tal om det.. det är fortfarande svårt. Försöker att inte tänka på det. Jag hoppas att när du läser detta så har massor av nya minnen ersatt dem dåliga. Det gjorde mig inte starkare. Min rygg är böjd och mina axlar sjunker. Det är därför. Det är för att jag stannar med någon som inte tycker jag är nog. Och jag är för svag. För svag för svag för svag för att erkänna något annat än “Nej men haha.. ni förstår inte. Om jag vore er så hade jag också tyckt jag var dum i huvudet men ni vet inte alla små detaljer! Det är så många gulliga så jag kan inte sitta och räkna upp alla liksom. Han.. han sa en gång.. alltså det var bara en sjuk grej. Jag lovar, han är perfekt.” Medan jag säger allt det där så vill jag notera att alla i rummet tittar på mig som om de tycker så synd om mig men även som om jag är en desperat men äcklig människa. Alla dem ansiktsuttrycken i ett. Det oundvikliga ska fortfarande ske jag måste bara vara tillräckligt långt åt det hållet. Helst med en fin vit klänning så alla tar bild på mig och säger att det är jätte synd för jag var ju så vacker. Och svart eyeliner såklart

(Source: cushysundays, via gypsieslips)

wildbelles:

hadid-news:

Lanna: “sugar lips @bellahadid”

more like this here x

(Source: hadidnews, via gypsieslips)

wildbelles:

hadid-news:

Lanna: “sugar lips @bellahadid”


more like this here x

naimabarcelona:

@tuulavintage

(via gypsieslips)

naimabarcelona:

@tuulavintage

Något jag skrev men aldrig la upp:


Jag svänger runt hörnet och går en bit, sen får jag syn på han.
Han står lutad mot väggen. Jag hade planerat att hålla i hans hand på vägen hem men han hade dem i fickorna. Han hade inga vantar så jag förstår.
Vi anlände hem till han och vi kysste varann vid dörren. Vi kom in i hans rum och jag ser en gigantisk blackbord. Exakt en sån jag ville ha. “Är det här ett skäääääämt..?” Jag förklarar för honom och han förklarar för mig. Vilken tur han har. Han häller upp rött vin i två stora glas och ger ett till mig.
Vi lägger oss på sängen, kysser, pratar. Hela tiden. Säng, kyss, prat. Perfekt.
Vi tar en promenad runt hans lägenhet. Jag la mig i soffan, han över mig sen bar han mig tillbaka till rummet där jag sätter min hand mot väggen och trycker så vi vrids runt och han trycker mig mot väggen. Kysskysskyss. Jag ligger i sängen och höll vinglaset på min höft. “Du ser ut som en tavla.. med vinglaset och allt.” Säger han. Vi dricker mer vin.
Jag tog på mig hans skjorta efter varje kyss-session.
Jag tog mitt tröj-armband och satte det runt hans handled. Han hade på sig den hela tiden.
Jag gick runt i hans rum, tog på mig hans keps
“DJ.. hehe” “Har alla kvinnliga DJ’s kepsar? ‘Vi är också coola.. vi kan också vara DJ’s! :(’ ”
“Hahaha”
Jag tittade på hans tavla.
Vad tänker du på frågade han.
Vad jag ska rita svarade jag.
Gör en penis.
Det var det första jag tänkte på svarade jag sarkastiskt.
Jag reste mig upp och ritade en svamp. Den såg tyvärr ut som en penis kom vi fram till. Sen adderade jag en grej på hans To Do list. “Erövra världen”
Jag frågade om han gjort nått busigt och han berättade om gången då han skrev en lapp till någon och låtsades som om det var en annan. ‘Ring mig’ sen ritade han ett hjärta runt.
Jag berättade storyn om min mobil sen berättade han om en gång då han var full och filmade sig själv medan han pratade med några främlingar. Han frågade dem om cigg och tändare men de hade ingen så han sa “Tänd den i morgonljuseeeet”
Vi kysste varandra så försiktigt vid ett tillfälle. Som om vi båda var gjorda av skört glas. Vi rörde varandra med fingertopparna.

Jag dricker vin från kvällen innan. “Klockan är typ tolv men du börjar tidigt ser jag.”
“Happy hour.”
Jag fick en idé säger han och tar fram en påse ur sin väska. Han tar ut en kanelbulle sen kastar han påsen på sängen. Jag tittar in och ser kanelbullar, vaniljhjärtan och en muffin. Jag gapade när jag såg alla godsaker och jag tittar upp mot han, fortfarande med öppen mun. Han log. För en stund sen när vi låg i sängen så fick jag en plötslig craving för kanelbullar.. och så händer detta. Jag valde dock ett vaniljhjärta för de är godare. Så där satt vi och åt, njöt och log mot varandra så fort våra ögon möttes.
Han frågade om jag ville ha kaffe men jag sa att jag inte dricker det. Han blev chockad. Senare när han satt och drack det så kysste jag han och sen slickade mina läppar. Han tittade nyfiket och förväntansfullt på mig. “Nå?” “Nej”

Jag har aldrig kysst någon så mycket i hela mitt liv. Han höll handen mot min kind hela tiden. Bästa jag varit med om.